Ingen tackar dig för att du sliter ut dig på jobbet. Visst, man får en ryggdunk och några snälla ord, kanske till och med lite ekonomisk kompensation. På det stora hela är det dock delar av ditt liv du säljer för en billig penning och med risk att “gå in i väggen”, slita ut rygg och leder, eller vad det nu är du gör mest. Vad behöver du mer än familj, vänner och fritid? Av dem får du ju uppskattning för den du är.

Blev hopplöst påmind om detta när en applikation plötsligt buggade igår och det syntet inte ett spår av min arbetsgivare. Vi kodhundar stannade pliktskyldigt kvar (igen!) och slet vårt hår, samt använde all tillgänglig kunskap, mycket mer än vad vi får pröjs för, för att lösa en bugg som vi inte ens skapat. Den dagen träffade jag min dotter helt kort alldeles innan läggdags. Jag hade alltså valt att jobba över åt min arbetsgivare och städa upp efter Bill Gates imperium istället för att gå hem. Tror inte ens att de kommer märka att jag jobbat över och ifrågasätta även nästa gång jag fikar 5 minuter för länge.

Att värdera sin tid bättre, innebär det att vara en sämre anställd? Tror inte det. Det innebär att vara en bättre människa!